När, hur mycket och hur länge kan jag få ersättning?

Du behöver göra karens innan du får ersättning

Arbetslöshetsförsäkringen har precis som alla försäkringar en självrisk. Hos oss kallas den karens och du behöver göra två karensdagar innan du får a-kassa.

En karensdag är en arbetslös dag som du inte får ersättning för. Är du till exempel sjuk en dag räknas den dagen inte som en karensdag. 

Karensen ska klaras av inom en tolvmånadersperiod och dras bara en gång. Det är först efter att du har gjort dina karensdagar som vi börjar räkna av dagar från din ersättningsperiod.

Avstängningsdagar på grund av egen uppsägning ska inte blandas ihop med karensdagar.

När kan jag få ersättning och vad påverkar?

För att ha rätt till ersättning från a-kassan behöver du ha arbetat och helt eller delvis blivit av med ditt arbete. Du behöver också vara anmäld på Arbetsförmedlingen och uppfylla villkoren för ersättning.

Arbetslös enligt försäkringens mening?

För att du ska kunna få a-kassa måste det finnas arbetslös tid som du kan söka ersättning för. Och för att vi ska betrakta dig som arbetslös måste du helt eller delvis sakna arbete.

• Du kan inte kan få ersättning om du är arbetsbefriad eftersom du fortfarande är anställd.
• Har du avgångsvederlag kan du inte få ersättning eftersom tid med avgångsvederlag räknas som arbetad tid.
• Du kan som regel inte få ersättning från a-kassan när du är tjänstledig eftersom du fortfarande är anställd, det finns undantag för dig som är tjänstledig på grund av hälsoskäl.
• Du kan inte få ersättning från a-kassan när du är permitterad. Permittering innebär att din arbetsgivare har sänkt din arbetstid utan att säga upp dig, du är fortfarande anställd. 
• Du kan som regel inte heller få ersättning när du studerar eller har ett uppehåll i dina studier eftersom du då betraktas som studerande och inte arbetslös.

Varför upphörde anställningen?

Om du har sagt upp dig själv eller blivit uppsagd på grund av att du har uppfört dig olämpligt kan vi anse att du själv har orsakat din arbetslöshet.

Om du själv har orsakat din arbetslöshet kan det innebära att vi stänger av dig från ersättning under en viss tid. Om du orsakar din arbetslöshet tre gånger under samma ersättningsperiod förlorar du din rätt till ersättning och måste uppfylla ett nytt arbetsvillkor.

Avstängningsdagar ska inte blandas ihop med karensdagar. Både en avstängningsdag och en karensdag är en dag då du inte kan få ersättning. Men medan avstängning är en sanktion om du exempelvis har sagt upp dig själv, är karens en självrisk i försäkringen som gäller alla. En ersättningsperiod inleds vanligtvis med karens.

Om du själv har sagt upp dig

Om du säger upp dig från ditt arbete blir du som regel avstängd från a-kassa i 45 ersättningsdagar och kan tidigast få ersättning efter avstängningen.

För att inte bli avstängd behöver du ha giltiga skäl i försäkringens mening.

• Hälsoskäl
  Om du säger upp dig på grund av hälsoskäl behöver du visa att du och din arbetsgivare först har försökt lösa problemet, till exempel genom förändrade arbetsuppgifter, rehabilitering eller omplacering.
  
  Du behöver också ha ett läkarintyg som styrker att du av hälsoskäl inte kan gå tillbaka till arbetet. Intyget behöver vara utfärdat innan anställningen upphör.
• Mobbning och trakasserier
  Om du säger upp dig på grund av att du har blivit mobbad eller trakasserad behöver du skicka in underlag som styrker hur din situation har sett ut. Det kan vara intyg från fackförbundet men också mejl eller dokumentation från möten som visar att du har blivit negativt särbehandlad.
• Utebliven lön
  Om din arbetsgivare inte betalar lön kan det vara ett giltigt skäl.
• Flytt av arbetsplats
  Om arbetsplatsen flyttar och du inte kan flytta med på grund av familjeförhållanden och det inte heller går att dagpendla, kan det vara ett giltigt skäl.
• Egen flytt
  Om den du lever tillsammans med får nytt jobb på annan ort och du säger upp dig för att flytta med kan det vara ett giltigt skäl.

Uppsagd på grund av olämpligt uppförande

Om du har blivit uppsagd på grund av att du har uppfört dig olämpligt, till exempel varit frånvarande utan giltig anledning, kan du bli avstängd från ersättning i 45 ersättningsdagar och kan tidigast få ersättning efter avstängningen.

Undantag från avstängning

Om du har kommit överens med din arbetsgivare om att anställningen ska upphöra, likställer vi det enligt regelverket med att du själv har sagt upp dig.

En avstängning är dock inte aktuell i följande situationer:

1. om din anställning upphört enligt en överenskommelse där arbetsgivaren har tagit initiativ till att skilja dig från arbetet, eller
2. om din arbetsgivare sagt upp dig och det pågår en tvist om uppsägningens giltighet i domstol eller i förhandling enligt MBL (lagen om medbestämmande i arbetslivet) eller kollektivavtal.

Du behöver styrka uppgifterna
För att undantaget i punkt 1 ska kunna tillämpas behöver du styrka att det är arbetsgivaren som tagit initiativet till att arbetet ska avslutas. Vi behöver också få uppgifter som styrker vad som överenskommits.

För att undantaget i punkt 2 ska kunna tillämpas behöver du styrka att det pågår en tvist om uppsägningens giltighet i domstol eller förhandling - det måste framgå att tvisten avser just uppsägningens giltighet. När tvisten är avgjord måste du informera oss om utgången.

Avstängningsdagar

Ersättningsperiodens längd

En ersättningsperiod är 300 dagar och du kan som mest få ersättning fem dagar per vecka. Dagar som du inte är arbetslös kan du inte få ersättning för. Det kan till exempel vara dagar du arbetar, har semester, är föräldraledig, sjuk eller av annan anledning inte vill eller kan arbeta.

Ersättningsperioden inleds med karens, dagar du inte får ersättning. Karensdagarna räknas inte in i de 300 ersättningsdagarna.

Om du har barn under 18 år när dina 300 dagar är slut får du ytterligare 150 dagar. Eftersom vi får uppgift om detta från Försäkringskassan behöver du inte anmäla det till oss. Det dras inte av några karensdagar när perioden förlängs.

Ersättningens storlek

Hur stor din ersättning från oss blir beror på hur länge du har varit medlem, hur mycket du har arbetat och vilken inkomst du har haft.

Som mest 1 200 kronor per dag med inkomstbaserad ersättning

Om du har varit medlem i 12 månader eller mer kan du få ersättning baserad på din tidigare inkomst och arbetade tid. Då ersätter a-kassan som mest 80 procent av din genomsnittliga inkomst under de första 200 dagarna av ersättningsperioden. Efter det är ersättningen 70 procent av inkomsten.

Men det finns ett maxbelopp för hur mycket ersättning du kan få per dag. De första 100 dagarna kan du som mest få 1 200 kronor per dag och därefter som mest 1 000 kronor per dag.

För att få den högsta ersättningen behöver du ha tjänat 33 000 kronor eller mer i genomsnitt före arbetslösheten.

Som mest 510 kronor per dag utan inkomstbaserad ersättning

Om du inte har varit medlem i 12 månader kan du få grundersättning baserad på din tidigare arbetade tid. Då får du som mest 510 kronor per dag. Hur mycket du får i grundersättning beror på hur mycket du har arbetat i genomsnitt per vecka före arbetslösheten. För att få den högsta grundersättningen behöver du ha arbetat heltid under 12 månader före arbetslösheten.

Du kan tidigast få grundersättning från den dag du fyller 20 år.

Vad händer när jag har varit medlem i tolv månader?

Om du påbörjar din ersättningsperiod med grundersättning kan vi pröva om du har rätt till inkomstbaserad ersättning först efter att du har varit medlem i 12 månader. För att vi ska kunna göra den prövningen behöver du ha haft ett avbrott i din arbetslöshet. Under de tolv månaderna du varit medlem behöver du även ha uppfyllt ett arbetsvillkor.

Så här räknar vi ut din ersättning

Den ersättning du får från a-kassan grundar sig på det arbete du har haft före arbetslösheten.

• För dig som har rätt till inkomstbaserad ersättning räknar vi både på din arbetade tid och din inkomst.
• Om du har rätt till grundersättning räknar vi bara på den arbetade tiden.

Ramtiden är den tid vi räknar med

Ramtiden är alltid 12 månader och läggs bakåt i tiden från den dag du anmälde dig på Arbetsförmedlingen. Månader du till exempel varit sjuk eller föräldraledig kan vi i vissa fall hoppa över, då ingår de inte i ramtiden.

När vi räknar fram din ersättning räknar vi på arbetet som ingår i din ramtid och delar med tolv. Vi delar alltid med tolv månader även om du inte har arbetat alla månaderna i ramtiden. 

Genomsnittlig arbetad tid

Vi räknar fram hur mycket du har arbetat i genomsnitt per vecka under ramtiden. All arbetad tid som ingår i ramtiden räknas med. Har du arbetat 40 timmar eller mer under en månad räknar vi också in till exempel tid med sjuklön, sjukpenning och föräldrapenning.

Genomsnittlig inkomst

Vi räknar fram vilken inkomst du har haft i genomsnitt per dag under ramtiden. All inkomst för arbete som du har haft inom ramtiden ingår. Även skattepliktiga förmåner som du har fått av arbetsgivaren inom ramtiden kan ingå i vår beräkning.

Har du arbetat 40 timmar eller mer under en månad räknar vi också in till exempel sjuklön, sjukpenning och föräldrapenning.